Efter vi hade varit vid slottet bestämde vi oss för att gå till Powerscourt waterfall. Det stod vid slottet att det var 5 km dit vilket vi tyckte verkade helt okej, så vi började gå. Vi gick och vi gick och vi gick och vi gick utan att se en enda skylt. Vi såg en skylt, där stog det 4 km till vattenfallet. Vi fortsatte gå och vi gick lite till och inser att vi redan har gått i lite mer än 1 timme. Vi fortsätter gå och ser ännu en skylt. Denna gången stog det inget avstånd så då trodde vi att det måste vara nära nu. Men icke. Vid det här laget hade jag så ont i fötterna att jag grät. Jag har ganska hög smärttröskel så det krävs mycket smärta innan jag börjar gråta. Men lika envis som alltid så fortsatte jag gå. Jag tog dock av mig skorna och gick barfota den sista biten. 

 

Fram kom vi tillslut efter 2h 10mins promenad. Det var inte värt det kan jag säga. Vattenfallet var ganska tråkigt. Tyvärr orkade jag inte gå fram till det för jag hade så ont. Så har bara några få bilder. 

 

Jag och Linnea vägrade att gå tillbaka så vi liftade med en trevlig kvinna med en sjukt söt hund tillbaka till Enniskerry. Madde och den danska tjejen gick tillbaka.

 

I Enniskerry träffade vi på en av Linneas kompisar som var där med sin pojkvän. Vi satte oss på den lokala puben och pratade en stund innan vi fick skjuts av dem en bit tillbaka in mot stan. Tog sedan bussen därifrån och var hemma vid 18. Somnade väldigt tidigt.