Sitter i mitt mörka rum och låtsas att jag inte är hemma (Pappan gör likadant fast nere i köket) medans hela grannskapets ungar knackar på dörren. Barnen är iväg på halloweenfest med mamman hos hennes syster. 

 

Dagen har segat sig fram något så otroligt. Städerskan var här imorse vilket betydde att jag inte hade några sysslor alls att göra så förmiddagen gick väldigt segt. Annars har gårdagen och dagen varit helt okej. Barnen har skött sig och inte mycket har hänt. Idag har de enbart frågat om hur många timmar, minutrar och sekunder det var kvar tills festen. 

 

Blir ett kort inlägg idag men är alldeles för trött. Ska göra ett inlägg om långledigheten då mina föräldrar var här nästa vecka.

 

 

Idag har barnen varit otroligt gnälliga och griniga. Mamman jobbar sent ikväll och åker iväg imorgon bitti för att vara borta hela helgen. Så det kommer inte träffa henne förens på måndag. Vilket gör barnen väldigt mamma och pappasjuka. Även fast pappan kommer hem två timmar senare så är det inte nog, han ska nämligen vara hemma nu. De gnäller om att det är orättvist, mamma ska vara här, smsa henne att hon ska komma hem nu osv osv. 

 

Själv står jag där och kan inte göra ett skit. Det är bara att stänga öronen och låta dem gnälla. Tidigare när de har varit såhär så har jag försökt hitta på saker att sysselsätta dem med men det har inte funkat så bra. Antingen gör jag något fel, säger något fel eller så är jag bara dum i huvudet och ilskan går ut över mig. Så kan väl säga att jag har gett upp på den fronten. 

 

Ska ha dem natten mellan fredag och lördag, hjälp! Men har sällskap av Madde som ska komma hit och sova över. Det får dem väl kanske på lite bättre humör. 

 

Förövrigt så kommer ju min familj hit på söndag, så det kommer inte komma upp några inlägg här på ett par dagar. Vi hörs i nästa vecka helt enkelt!

 

Nu är det inte många dagar kvar innan mina föräldrar och min syster kommer och hälsar på här i Dublin. Det ska bli så himla kul att träffa dem igen. Det kommer dock kännas väldigt skönt att det bara är 6 veckor kvar på Irland efter att de har varit här. Annars hade det nog blivit väldigt jobbigt att säga hejdå.

 

Igår fick jag ett brev från mormor och morfar igen och idag fick jag ett brev från farmor och farfar. Alltid lika trevligt att få brev från dem. Eftersom jag inte kan prata med dem via skype så är det ändå skönt att kunna ha någon sorts kontakt. Det är faktiskt ganska kul att skriva brev, man gör ju det alldeles för sällan idag. 

 

Mitt problem när det kommer till träningen är att jag inte har någon motivation eller inspiration till att träna. Så jag letar noga efter bl.a bloggar som handlar just om detta. Med noga menas personer som har en sund syn på träning och kost. En av dem jag läser är ptfia.se. Så otroligt peppande och inspirerande tjej. Rekommenderar henne stark. Såg även nyss denna filmen på en annan blogg och är bara tvungen att dela med mig av den.

 

 

 

För att hjälpa andra personer som funderar på att åka iväg som au pairer, så kommer jag börja skriva inlägg med lite saker som kan vara bra att tänka på. Mycket är från mina egna erfaranheter och självklart kommer inte allting stämma in på din au pair resa. För alla har vi olika historier att berätta men kanske kan det vara en liten hjälp på traven.

 

Själv hittade jag min familj via aupair-world.net som är den hemsida som de flesta använder sig av om de vill åka iväg som au pair. Den är väldigt enkelt uppbyggd. Du skapar dig en profil och skriver ett allmänt brev om dig själv, svarar på ett antal frågor med ja och nej och väljer vilket/vilka land/länder du kan tänka dig att åka till. Sedan kan du matcha din profil mot familjer som har svarat likadant på frågorna. Men du kan ju såklart också leta runt själv. Rekommenderar denna sidan om du ska åka inom Europa.

 

Det bästa med denna sidan är att man kan prata med så många familjer samtidigt och verkligen få möjligheten att gemföra. Något som man oftast inte kan göra genom agenturer. Själv hade jag inte tillräckligt med barnpassningstimmar som behövdes för att åka via en agentur så då är aupair-world väldigt bra då de flesta familjer inte är särskilt strikta med antalet timmar.

 

Sen finns det en sida för personer från skandinavien som letar efter värdfamiljer som heter aupairads.com. Denna sidan tror jag är bra, men eftersom jag själv inte använde mig utav den så vet jag inte hur den fungerar exakt. Man måste även på denna sidan skapa en profil. 

 

Vill du däremot åka till USA så måste du gå via en agentur då det är olagligt att åka utan.

 

Förra helgen så började jag titta på Pretty Little Liars. Jag kan väl börja med att säga att jag är helt fast och har sätt nästan två säsonger sen i lördags. Det går utför... hehe. Men den är ju så jäkla bra så kan inte låta bli att titta. 

 

För att bryta lite av mitt tittande så testade jag igår ett styrketräningspass som Linnea hade hittat på youtube som hon kör. Jag säger bara aj! När jag vaknade kände jag direkt att jag hade träningsvärk i hela kroppen. Även på ställen jag aldrig har haft träningsvärk innan. Som tex. armhålorna. Har inte tränat regelbundet och ordentligt på 1,5 år då jag slutade med simningen. Så nu är jag väldigt mån om att få tillbaka mina muskler som jag nu har upptäckt inte existerar över huvud taget.

 

Det är så jäkla skönt att det äntligen är helg igen. Älskar helgerna!

 

Halva oktober har nu gått och det känns som att det var 1:a oktober för 1h sedan. Men samtidigt så känns det inte som att tiden går tillräckligt fort. Men det kan bero på att jag ständigt räknar dagar, kollar klockan osv. 

 

I helgen gjorde jag inte särskilt mycket. Blev ännu ett museum, denna gången Irish Museum of Modern Art. Det var ett väldigt snyggt galleri och gillade miljön men modern konst är inget jag riktigt förstår. Vissa saker var väl ganska coola men inte var det många inte. Som Madde sa om ett av konstverken "Varför hänger man en jättebajskorv i taket?" Och ja, den såg ut som en riktigt stor bajskorv på sisådär 3m och en tjocklek på 1m. 

 

I fredags åt jag tapas med Madde och Linnea och sen såg jag och Linnea på How i live know. Som var en bra film men lite smått läskig. Krigsfilmer har jag alltid haft lite svårt för just för att de kan vara så hemska. Åt även burritos med Linnes på söndagskvällen vilket var en väldigt trevlig kväll och ett bra slut på helgen. 

 

Isaac sa en ganska komisk kommentar idag "Anna, you have two big fat stomachs on your chest" Han menade mina bröst såklart, Varför han kallade dem magar har jag ingen aning om. Dagens asgarv i alla fall.

 

I vanliga fall så brukar aldrig min värdfamilj laga ordentlig middag på helgerna. Vill jag äta middag hemma så får jag laga något själv eller helt enkelt äta ute på restaurang som jag oftast gör. Jag har egentligen inget emot att laga egen mat för då kan jag laga något jag i vanliga fall inte får här. Men när man inte tjänar så mycket och de har absolut inga ingredienser till det jag vill laga så blir det väldigt dyrt. Idag så hade jag dock tur att barnens kusin är här och ska sova över vilket resulterade att det blev en ordentlig middag som smakade helt okej plus efterrätt. Vilket jag verkligen behövde.

 

Jag har varit yr hela veckan och känt mig fruktansvärt trött och hängig. Jag var inte helt säker på varför men insåg idag att jag behövde ordentligt med mat. Jag har tyvärr ätit ganska enformigt, samma sak till frukost som till lunch, den senaste tiden vilket gör att jag inte får i mig allt jag behöver. Det plus att jag har börjat äta mindre och mindre till middag de senaste två veckorna för att jag knappt inte längre kan tvinga i mig maten som jag tycker är väldigt äcklig. Men jag måste äta, hur äcklig den än må vara. 

 

Tror dock att jag inte direkt är ensam om det här. Åker man iväg som au pair så får man räkna med att matkulturen förändras och att man måste äta även fast man inte tycker det är gott. (Om man inte vill lägga hela sin lön på ett eget matförråd vill säga)

I touren så ingick även ett stopp i Glendalough som är en väldigt vacker dal som mycket länge har varit en plats där kyrkan har hållt till. Kyrkor brukar ju byggas på platser som är just väldigt vackra då man trodde gud var mer närvarande där typ. Här fanns flera olika kapell och gravstenar i massor. 

 

Det var en väldigt fin dag så vi var inte precis de enda som hade tagit oss dit. Så det kommer vara en hel del människor på bilderna.

 

Kylan har återvänt till Dublin och jag försöker inställa mig på att frysa konstant från och med nu tills jag åker hem i December. Jag sitter här i dubbla strumpbyxor, raggsockor, klänning, kofta, fleece och vantar. Jag vill ta på mig mina mjukisbyxor men måste spara några kläder kvar tills det blir ännu kallare.

 

Jag har inget emot att det är kallt ute. Det är faktiskt ganska skönt att slippa den kvava värmen som har varit fram tills förra veckan. Men när man inte kan gå in i huset och värma upp sig så blir det ganska jobbigt i längden. Min familj har nästan aldrig på värmen i huset och har dem det så känns det absolut inte i mitt rum. Tror inte ens elementet fungerar. 

 

Aja, det är bara att bita ihop. Det här är irländsk vinter.

 

Sju månader har gott och har nu lite mer än två kvar här på Irland. Jag kan inte förstå att tiden kan gå så fort. Det känns inte alls som att jag har varit här så länge. Det går liksom inte in i mitt huvud att jag inte precis har slutat skolan. För det är så det känns. Att jag precis slutade gymnasiet, vilket nu är hela sexton månader sedan och det kan jag absolut inte förstå. Vad har jag gjort med denna tiden? Ingenting känns det som. Jag känner mig oproduktiv och som att jag slösar tid. 

 

Sedan jag skrev ett sammanfattande inlägg sedan så har det hänt en hel del. Barnen är tillbaka i skolan, ett helt sommarlov har gått och snart är Irlands sista höstmånad slut också. Det har varit en hel del bråk med barnen den senaste tiden. Vi har varit väldigt sura och irriterade på varandra vilket är väldigt tråkigt. Barnen tycker inte om att jag säger till dem vad de måste göra så det är väldigt mycket ignorerande och särskilt från Isaacs sida. De vill ha mig som en betjänt och ingenting annat, vilket jag inte accepterar (och inte föräldrarna heller för den delen). 

 

Denna veckan har i alla fall börjat bra och det har inte varit några bråk alls än så länge. Jag hoppas det fortsätter så. Det gör alla så mycket gladare. 

 

Just nu längtar jag tills slutet på oktober då min familj kommer hit på ett kort besök. Det ska bli jättekul att äntligen få visa dem lite av det liv jag lever här.

 

Tack och lov så har denna dagen varit så mycket bättre än fredagen. Isaac verkar ha fått sig en ordentlig tillsägelse av föräldrarna att han måste bete sig bättre. I alla fall hoppas jag att det är så, så att det inte är en dag då han bara råkar vara snäll hela dagen.

 

Idag har vi satt upp de diverse olika halloween-dekorationer vi hittade i huset i lekrummet. Jag som aldrig riktigt har firat halloween innan har blivit dumförklarad några gånger. Men jag ska försöka få häng på alltsammans. Även fast jag tycker det nog är den mest meningslösa "högtid" som finns. Det märks i butikerna att de bara älskar den här högtiden. Nu kan de ju sälja på folk hur mycket pappersdekorationer och plastskallar som helst. (Engångssaker är det mesta har jag märkt) Barnen älskar det i alla fall och frågar hela tiden vad jag ska klä ut mig till... Ingenting har jag tänkt men vi får väl se.

 

Titta vad jag hittade i kylskåpet imorse. Kan ju säga att jag inte direkt är förvånad. Den här familjen har ju sina fix idéer när det kommer till träning,mat,lustiga hälsopiller och pulver. Lägg märke till måttbandet på förpackningen.

 

Fredag... denna dagen drar vi ett streck över. Vill bara glömma att den ens existerade.

Kvällen var dock trevlig som vanligt. Mötte upp Linnea, åt burritos och gick på bio. Vi såg filmen Rush som var väldigt bra.

 

Lördag åkte jag in till stan och besökte national gallery. Det var väldigt litet men fdet anns flera fina tavlor så ångrar inte att jag gick dit. Efteråt mötte jag upp Linnea och följde med henne när hon kollade i en massa secondhand butiker. Efter det tog vi en fika och sen åkte hem ganska tidigt. Väl hemma bäddade jag ner mig i sängen med chips och en film.

 

Idag ska jag jag till Madde och inte förr så senare. Ska laga spagetti och köttfärsås för jag är så himla sugen på det. Blir mycket billigare också än att äta i stan. Vi tar nog en promenad någonstans också. Får se vart vi tar vägen. Lite motion måste man ju ha.

 

Länge sedan jag skrev någon om barnen och mitt faktiska liv som au pair. Men idag får det bli ett sådant inlägg.

 

Allting har kommit igång igen med skola, musikskola och andra aktiviteter. Precis som i våras så har barnen musik på onsdagar vilket får hela dagen att bestå av hämta och lämna barn. JAG ÄLSKAR DET! Tiden går ju så himla fort och det blir färre tillfällen som jag och Isaac bråkar. 

 

Idag har jag och Isaac inte bråkat alls vilket nog inte har hänt sen någon gång innan sommaren typ. Hur underbart som helst. Isaac tycker inte riktigt om att ha någon som säger till honom vad han ska göra. Vilket leder till att han totalt ignorerar mig när jag ber honom att göra saker för det mesta. Inte hjälper det när mamman säger att det är okej att han inte städar upp i lekrummet efter sig innan han går ut och leker. (Det är hon från första början som har bett mig se till så att barnen städar upp efter sig.) 

 

En annan bra sak med denna dagen var att jag inte behövde ta barnen till skolan, vilket betydde sovmorgon! Det är ju så himla skönt. Jag är väldigt tacksam för att jag har mitt sovrum på tredje våningen och vaknar därför inte av att barnen stojar på andra våningen. 

 

Ikväll blir det barnvakt. När vet jag inte riktigt men de skulle ropa när de var klara att åka.

 

Söndagen den 22 September så begav sig jag och Madde till Wicklow mountains som är det sista "stora" jag hade kvar på min lista med saker jag vill se.

 

Eftersom bussen gick från stan vid 9.30 så skulle inte jag ha kunnat ta mig in i tid då det inte gick någon buss från där jag bor så tidigt. Skulle då sova hos Madde mellan lördag och söndag men självklart så glömmer jag bort att ta med mig sakerna in till stan. Så det var bara att bege sig hem och hämta sakerna och åka tillbaka igen. Slöseri med pengar, yes! 

 

När vi sedan på kvällen ska kolla upp bussen från Madde inser vi att det inte går någon buss därifrån heller. Vi fick därför ställa klockan väldigt tidigt för att sedan gå in till centrum, en promenad på ca. 1,5h. 

 

Wicklow var jättefint och är det bra väder så rekommenderar jag er att ta en dagstour dit om ni befinner er i Dublin. Men det bästa är nog att hyra bil och köra runt och se det man själv verkligen vill se och kunna stanna vart man vill.

 

Våran tour bestod av flera stopp, skriver under bilderna vad det är för platser. Sista stoppet var i Glendalough men gör ett separat inlägg om det.