Hej! Hej! Jag lever ej, eller jo det gör jag men bara knappt. 

 

I torsdags gick min datorsladd sönder efter endast 4 veckor. Bra kvalité där hp... Har därför fått leva halft datorlös sedan dess då jag knappt kan ladda min dator. Har tejpat fast sladden på min bryå och det funkar men kan inte använda datorn medans den laddar. Kan säga såhär, det är inte kul att bo här utan dator. Det finns inget att göra.

Så har dött tråkdöden ett antal gånger.

 

I fredags åkte jag och Linnea till Madde och sov där. Gick upp tidigt på lördagsmorgonen för att åka till Enniskerry. Mer om det i ett annat inlägg men jag har aldrig aldrig haft så ont i mina fötter som efter den lilla utflykten.

 

Blev en välbehövlig sovmorgon på söndagen och åkte sen in till stan på eftermiddagen för middag och bio med Linnea. Vi såg The mortal instruments: City of bones och den var så himla bra. Rekommenderar den starkt. Nu vet jag vilken bokserie jag ska läsa härnest. 

 

Var ute och åt förra onsdagen med Linnea på en cool pub. På innergården stog det en buss där de gjorde pizza som vi då åt. Helt okej var den. Var en mysig och välbehövlig kväll efter en väldigt jobbig och lång jobbvecka. Här har ni två bilder från den kvällen.

 

Yey! Tog mig levande ur denna långhelg. Om mina värdföräldrar ber mig sitta barnvakt på heltid igen så kan de glömma att jag säger ja. En gång är okej, två nja men absolut inte tre.

 

Så fort föräldrarna kom hem så stack jag från huset i princip. Åkte först till Blanchardstown shoppingcenter där jag köpte mig en bok och satte mig på Starbucks för lite lugn och ro ett tag. Men på bussen dit så ringde Madde och undrade om inte jag kunde åka till Clontarf (som förövrigt ligger i andra änden av stan) och äta middag hos hennes familj vilket jag inte tackade nej till precis. Så efter Blanchardstown tog jag bussen in till centrala Dublin och tog tåget till henne. Kom hem för ca. 40 minuter sedan och känner mig allmänt färdig och fruktansvärt trött. Jag kommer sova som en stock inatt nu när jag inte behöver oroa mig för några barn längre.

 

Men något positivt hände i alla fall igår. Vi bokade nämligen ännu en resa och denna gången åker vi till Limerick. Därifrån ska vi sedan ta en tour till Ring of Kerry. Ska bli väldigt kul.

 

Just nu förstår jag inte hur man vill bli föräldrar. Ha hand om barn heltid är jobbigt, väldigt jobbigt om jag ska vara ärlig! Har inte sovit ordentligt på två nätter nu och det funkar inte för mig. Tappar direkt humör och mående. Blev väckt av Millie klockan halv sju igår och sju idag. Yey....

 

Barnen har varit okej i helgen, förutom ett utbrott från Isaac igår. Tack och lov har jag haft Madde här i helgen vilket har varit väldigt trevligt. Vette fan hur jag skulle överlevt annars. Bjöd på hemgjorda köttbullar med riktigt potatismos igår vilket var väldigt omtyckt. Idag blev det korv med potatismos för Isaac och mig och sallad med korv för Millie.

 

Hon hade haft det jobbigt med magen i helgen igen och får nu inte äta något annat än sallad och frukt i princip. Kan inte fatta att föräldrarna inte tar henne till läkaren. En 9-åring kan inte enbart leva på det liksom. Hur nyttigt det än må vara.

 

Just nu räknar jag timmarna tills föräldrarna kommer hem imorgon vid lunch. Bara 14 h kvar.

 

Denna helgen blir väldigt ovanlig. Föräldrarna åkte iväg på "jobbresa" idag och ska vara borta tills på måndag. Morföräldrarna har hand om barnen idag och imorgon på dagarna och sen passar jag barnen på kvällarna. Har dock hand om barnen heltid från lördag kväll till måndag lunch. Så det blir att stanna i huset i stort sett hela helgen. Inte så jättekul kanske men helt klart billigt. Kommer spara en massa pengar.

 

Madde kommer hit snart och ska sova här tills imorgon så jag får lite socialt umgänge med någon i min egen ålder. Får se vad vi hittar på men något finns det nog att göra.

 

Håller tummarna för att barnen (Isaac) uppför sig i helgen. Jag vet att Millie kommer börja gråta, det gör hon alltid. Hon är väldigt mammasjuk av sig. Dock har hon lärt sig smsa till föräldrarna så de kan ha direktkontakt hela dagarna vilket är jättebra. Då slipper jag slösa mina egna pengar på att smsa dem hela tiden åt Millie.

 

Dagen började så himla bra med barnen idag. Inte något klagande över att de var tvugna att städa sina rum och lekrummet. När Isaac var klar med sitt rum sprang han ner till lekrummet och utbrast "Åh det finns ju nästan inga saker att städa upp. Ja! Det är typ bara mina saker så då går de ju jättesnabbt." Han städade upp alla sina saker i lekrummet utan att klaga minsta lilla över att Millie inte var där och städade också. Jag var typ i chock. Det har aldrig hänt!! Så gulleungen fick två glada ansikten på sin tavla på morgonen. 

 

Men precis innan lunch satt vi och busade i soffan. Millie sa något som Isaac uppfattade som en pik mot honom och blev såklart sur. Han tog hennes hand och slog henne i ansiktet med den så hon började gråta. Jaha, då var det bara förlåt och ett kryss på tavla som gällde. 

 

Millie fick sig också ett kryss idag när jag hörde hur hon fick två kompiar att skratta genom att göra narr av Isaac. Det är inte hennes stil alls att bete sig så, utan det var enbart för att passa in. Isaac hörde ju detta förstås och var jätteledsen över att Millie hade sagt att han såg ut som en tjej. 

 

I eftermiddag fick jag sluta någon timme tidigare eftersom jag kommer jobba en massa i helgen. Spenderade de två extra lediga timmarna fram tills 17 i köket med att göra köttbullar. De blev helt okej goda, men inget slår ju mammas. Men barnen och mamman tyckte de var helt fantastiskt goda vilket är det viktigaste. 

 

Här kommer två bilder från denna jobbveckan. Är ledig imorgon fram tills kväll då jag sitter barnvakt. Såå skönt!

 

 

 

Sista stoppet på touren var Giants Causeway. Platesen som man verkligen ville se. Men även här en liten besvikelse tycker jag. Mycket mindre än vad jag trodde det skulle vara. Utsikten från den lilla vandringsleden vi valde att gå var däremot mycket vackrare.

 

Helgen som gått kändes väldigt kort för mig. Detta pga att jag följde med familjen på Isaacs födelsedagskalas på lördagen. Han hade kalas på ett ställe som heter Jumpzone som är en lokal med en massa studsmattor. Tyvärr fick jag inte hoppa eftersom jag var för gammal, tråk hehe xD, men det var kul att titta på i alla fall. 

 

Frammåt eftermiddagen begav jag mig in till stan där jag mötte upp Linnea och en finsk tjej vid namn Roosa. Tillsammans tog vi tåget hem till Madde där en dansk tjej som heter Line redan befann sig. Vi hade tjejmiddag med god hemlagad mat och en väldigt kladdig med otroligt god kladdkaka som efterrätt. En mycket mysig kväll måste jag säga. 

 

På söndagen gick jag och Linnea runt på stan och kollade in lite butiker. Ååh så mycket snygga höstplagg som kommit in! Efter en hel del sucktande efter kläder men inte något direkt köp från min sida så gick vi och åt på Nandos. Deras mat är så god! Kvällen spenderades sedan i en biosalong med The lone ranger på skärmen. Riktigt bra film. Men kan det bli annat än bra när Depp är med? Tror inte det.

 

När jag vaknade imorse var jag jättetrött, hade huvudvärk och kände mig allmänt ur balans i humöret. Inte blev det bättre av att Isaac har lagt dövörat till hela dagen. Jag har fått upprepa, tjata, gett honom kryss på hans tavla för dåligt beteende, räknat och gud vet mer men inget har hjälpt. Han har tillslut gjort allt jag bett honom om men han verkar inte fatta det inte är okej att ignorera mig för minsta lilla uppgift jag ber honom om. Borde gett honom tio kryss minst idag men det gjorde jag tyvärr inte. Måste bli bättre imorgon.

 

Millie har i alla fall gjort allt utan att jag behövt att be henne mer än en gång. Dock har hon retat gallfeber på mig med sin microfon och springer runt och sjunger i hela tiden. Aj, mina öron säger jag bara. Men jag gjorde samma när jag var i hennes ålder och det var riktigt kul för mig då. Inte nu. Så försöker stå ut.

 

Barnen har börjat tjata om att det är höst. För mig är det inte det. Augusti är fortfarande en sommarmånad för mig och kommer alltid vara. Även fast irländarna räknar augusti som en höstmånad. 

 

Men jag har ändå börjat märka att jag lite smått har börjat komma i höstkänslor. Jag springer inte ut så fort solen är framme, och jag kan tycka det är ganska skönt att sitta inne nu även fast solen skiner.

 

Har börjat skriva upp lite saker jag ska göra i höst. De flesta stora sakerna kommer nog prickas av i augusti. Tror det kommer fortsätta vara bra väder så man måste ju passa på.

 

Tour till Wicklow mountains - inkluderar Glendalough och Powers Court

Tour till Ring of Kerry

Besöka St.Stephen´s green park & Merrion Square Park med kameran

 

SEPTEMBER
Besöka Waterford

Dagstur till Malahide och Malahide castle

Besöka Dublin zoo

 

Guiness Storehouse

Dublin castle

Irish museum of modern art

Kilmainham Gaol

National Library

St.Patricks cathedral

 

Kommer säkerligen fyllas på

 

 

 

Det första stora stora stoppet på touren var The rope bridge. Måste säga att jag blev lite besviken. Det var inte alls lika storslaget som jag trodde att det skulle vara innan jag kom dit. I början velade jag lite ifall jag skulle köpa en biljett och gå över bron eller inte. Har nämligen liite höjdskräck när det kommer till att vara högt uppe på vajiga saker. Men jag köpte en biljett och det var lättare än jag trodde att gå över. Förutom när vi skulle gå tillbaka och amerikanen bakom oss bestämde sig för att började hoppa på bron. Då var det inte lika roligt längre.

 

Idag är det ingen vanlig dag för idag är det Isaacs födelsedag. 6-åringen har blivit 7-åring och enligt han själv är han såå mycket äldre nu. Han har fått lego, och en maassa presentkortspengar. Gissa vad han ska köpa för dem? Jo, lego. HJÄLP!

 

Deras kusiner på mammans sida har varit här idag och det bjöds på tårta. En tårta som inte var sådär jättegod enligt mig men alla andra tyckte den var väldigt god. 

 

Veckan har bestått av mycket gråt och gnäll från Millies sida då hon har mått illa i över en vecka nu. Hon kan knappt äta något utan att må dåligt stackaren. Isaac har varit på Hurlingcamp i veckan så har fått lämna och hämta honom där ett antal gånger. Det är en promenad på ungefär 30-50 minuter beroende på hur fort barnen har lust att gå. Som tur är har jag inte behövt göra det varje dag. 

 

Nu är det äntligen helg! Åh så jag har längtat! Ser mycket fram emot imorgon då vi är 5 tjejer som ska träffas hemma hos Madde. Njuta av hemlagad god mat och bra sällskap. Dock ska jag på Isaacs andra födelsedagskalas innan jag sticker dit. Mammans beskrivning av kalaset "Sitta och titta på en massa barn som hoppar runt överallt". Men Isaac ville att jag skulle gå så då ska jag vara snäll och göra det.

 

På söndagen bagav vi oss av från hostelet ännu tidigare för att åka med en guidad busstur till The rope bridge och Giants Causeway. Det var en helt okej tour även fast jag hade velat ha något mer fotostopp då kustvägen vi åkte längs var så himla vacker. Min enda önskan just då var att ha en egen bil att köra med längs den slingrande vägen som gick precis vid vattnet. Att ha möjligheten att stanna precis vart som helst.  

 

Här kommer i alla fall ett gäng bilder från de övriga stoppen. Separata inlägg kommer för The rope bridge och Giants Causeway. Tyvärr fick jag inga bra bilder på Dunluce Castle då min kamera trillade i golvet, mitt UV-skydd på mitt bästa objektiv gick i småbitar, så vill inte använda det objektivet förens jag har kollat upp så att det är okej.

 

STÄDA RUMMET!!
Det ser för jävligt ut! Någon måtta får det faktiskt vara.

Hälsningar dammråttorna under sängen

I helgen gjorde jag min andra resa till Belfast och Nordirland och prickade av sådan jag inte såg senast jag var där. Vi åkte dit på fredagskvällen och på lördagen begav vi oss iväg tidigt på förmiddagen för att ta oss till Cave Hill som är en liten bergskedja som går längs Belfast ena sida. Där finns det en speciell klippa som heter Cave Hill och tittar men nerifrån Belfast och upp ser det ut som ett ansikte som tittar upp i himlen. Lite som stens huvud i Skåne.

 

Dit upp gick det i alla fall en vandringsled som vi tog oss ann på lördagen. Utsikten var helt otrolig! 

 

Efter en lång kväll igår har jag mer eller mindre gått runt som en zombie hela dagen. Tog bussen från Belfast (som var helgens resa) kl.20 och var i Dublin vid 22.15. Jag skyndade mig från bussstationen till närmsta busshållsplats så jag kunde ta bussen hem och vara hemma till lite efter 23. Men väl vid hållplatsen såg jag inte en enda buss någonstans. Tidtabellstavlorna var tomma och jag började lite panikartat förstå att det nog inte skulle komma någon buss. Efter 30 min i regnet stannar en taxichaufför och säger att busschaufförerna har gått i strejk och att det inte är några bussar som går idag. Så det var ju bara att hoppa in i taxin och åka hem på det viset. Hejdå alla mina sparade pengar denna veckan.

 

Denna dagen har varit ganska ovanlig. När jag brukar börja vid 7.30 hörde jag inte ett ljud från nedervåningen så jag stannade på mitt rum ett litet tag. Hade inte hört något om att jag skulle börja senare. Men när jag gick ner till vardagsrummet såg jag att båda bilarna fortfarande var hemma så föräldrarna låg fortfarande uppe och sov. Var därför halvt ledig tills de gav sig av vid typ 10.30. Barnen åkte sedan på kalas med mormor och morfar vid 13. Åt lunch, städade huset och sen var klockan 15 och hela familjen kom hem igen. Jobbade därför halvt om halvt till kl. 18 då mamman inte sa något om att jag kunde sluta vid 17. De satt nämligen inne i vardagsrummet med stängd dörr och pratade med pappans kusin som var på besök. Visade sig sen senare att jag hade kunnat sluta vid 17.

 

Aja, imorgon är det lägerdags för Isaac igen. Kommer bli trevliga promenader för att komma dit. Vad jag har hört ska inte bussarna gå imorgon heller.